Who’s the monkey, now again? | Pertti Johannes' blogg

Klicka: I haven’t Finnished, yet …

Historieberättaren Henrik på krigstigen, ännu en gång – denna gång som “oberoende liberal recensent” i DN.

Aapo Roselius tillhör de nya välbehövliga historiker och författare som numera (och sent omsider) så förtjänstfullt belyser finska inbördeskriget, denna mörka och fortfarande så mörklagda tid i Finlands historia.

Lika förtjänstfullt har inte Henrik Arnstad än så länge lyckats beskriva, mig veterligen, några historiska händelser – åtminstone inte någonting med finsk anknytning (se gärna mina tidigare kommentarer på “Annat gammalt”).

Inte ens i sin recension av en annan författares verk kan han låta bli att ge en gliring åt sitt “nazi- och krigsvänliga” grannfolk:

…Inbördeskrigets fortsatta tragedi är misstron mellan Sovjetunionen och Finland under mellankrigstiden. Den utvecklades till krigen 1939 samt 1941–1944. Ännu fler döda. I tiotusental…“.

Då vet man det också. “Misstron…utvecklades”? Jag som i min enkelhet hela mitt liv trott att vinterkriget började i och med att Sovjetunionen anföll Finland.

Förlåt, Henrik: Nazi-Finland.

O sancta simlicitas.

Britain Sci-Fi Hamlet

Läs här hela recensionen: Aapo Roselius berättar, Henrik kryddar.

5 Comments to “Who’s the monkey, now again?”

  1. Seppo S. says:

    Det är bra Pertti, jag har också ofta undrat vad denne “historiker” håller på med.
    Konstiga anklagelser och påståenden, till synes utan täckning.
    Ibland undrar jag vad hans motiv egentligen är. Seppo

  2. admin says:

    Detta kan man undra Seppo, verkligen.
    Kanske är han ute efter den oberoende liberala, subjektiva sanningen?
    Till Henrik:
    “……Och om folkhemspräktigheten ger en ständigt bryderi
    får man kanske gå och titta sig i spegeln…”

    ” Om man lever i en ankdamm,
    och är fullständigt tillfreds,
    tror man snart att gölen är en ocean.
    Då blir näckrosen en urskog,
    och man själv en mänsklighet,
    och på varje fråga har man själv ett svar,
    Och allt bortom horisonten, känns skrämmande och fel,
    som ett onaturligt, obegripligt spel.
    Då blundar man och jäser av självbelåtenhet,
    och dumheten blir snart ens religion.

    Då sitter man i Stockholm, i Lund och Göteborg,
    tre flugskitar i utkanten av världen,
    och bedömmer och förkastar, på krogar och i kök,
    och avgör vad som har och saknar värde.
    Där vet man mer om Kina,
    Peru och USA än dom töntar vet som lever där var dag.
    Man behöver inte fråga dom själva hur det är,
    och man behöver varken läsa eller resa.

    Det är som om man i Kairo kräver köttbullar med lök
    som smakar som om mamma hade gjort dom.
    Eller som att på cafèer i Paris, beställa sill,
    och om dom tvekar peka tinningen emot dom.
    Som att hålla Bajen före en sketen pyramid,
    och en schottis före Beethovens mystik.
    Då blir man sån som tysken är i Norditalien,
    och då får man all den kärlek man förtjänar.

    “Ja, kärleken är vacker det är människan som är ful.”
    som Wennerberg säger när han är på örat.
    Ska man skylla på systemet eller kanske på sig själv?
    Vem bestämmer vad man anser man ska göra?
    Men den som bara blundar är inte riktigt blind,
    även om det vore satan så bekvämt.
    Och om folkhemspräktigheten ger en ständigt bryderi
    får man kanske gå och titta sig i spegeln.

    Från min klippa i Ligurien ser jag bönderna som går
    och svänger sina liar ner i dalen.
    Dom arbetar med kroppen, under solens vita klot,
    för gamlingarna, kvinnorna och barnen.
    I min stuga är jag allting, ute i världen ingenting.
    Vilket värde vill jag sätta på mig själv?
    Vill jag någonsin begripa den jord vi springer ur
    får jag nog se till att va’ en smula ödmjuk!”

  3. Aslack says:

    Nu får du ge dig, va fan har Arnstad och Björn Afzelius gemensamt?

  4. admin says:

    Inte mycket, Aslack, inte mycket alls.

    I övrigt: kan du vara snäll och korrigera en aning ditt språkbruk framöver – jag kan inte publicera vad som helst på denna seriösa blogg.
    Förslagsvis: “vad i helvete”, “fan, satans helvete”, “jösses djävlar” o.d. mera sofistikerade uttryck.

    :-)
    En solig helg önskas!

  5. Det var Bellman, finsken och norsken som tävlade om vem som hade längst flaggstång.
    Först sa finsken;”I Finskland ar vi 110 meter höga flaggstänger”.
    -Åh, det var väl ingenting, sa norsken, i Norskland har vi flaggstänger som är 1 km höga….
    -Oj, oj, oj, sa Bellman, i Sverige har vi flaggstänger som är så höga att de petar Gud i arselet.
    Detta är vad jag kallar historia. Det herr Historiker Arnstad pysslar med får ingen sanningssökare att dra på munnen.
    Dock ska man inte som historiker sopa den svenska, norska och finska fascismen och nazismen under mattan.Den fanns de facto och sopar vi den under mattan hotar den med att sticka upp sitt fula tryne när man minst anar det.
    I morgon är det “syttende mai”, Stefan Munthers födelsedag, men en nästan lika stor begivenhet är att dagen också är det norska folkets nationaldag. Hittils har jag inte träffat en enda norrman som kan hela sin nationalsång utantill. Jag gissar att de flesta finländare kan den vackra “Vårt land” utantill, liksom varenda svensk kan “Du gamla du fria” utantill. Vådan av att inte ha en ishockeykultur är att befolkningen inte får sjunga sin nationalsång tre gånger i veckan. Sedan är det väl overkill att ha en nationalsång med sju verser, eller vad tycker Herr, den allvetande, Administratören?
    Jag önskar alla en god helg och att Ruotsi tar hem Melodi Grand Prix ikväll….

Leave a Reply

You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Spam Protection by WP-SpamFree