Klicka:Â Â Who’s the monkey, anyway..?Â
To be continued…
* * *
…dagen efter:
The planet of the apes: L.A. tilts at windmills, episode what so ever.
Som tur är skrev jag härnere  “numera” angÃ¥ende idrottshändelser, ty värre än följande lär det aldrig mera bli.
Läs här Lasse Anrells referat från Helsingfors-VM sommaren 2005:
Lars vet best, Lars vet mest, Lars vet om allt.Â
Naturligtvis fick inte detta märkliga och oresonliga pÃ¥hopp, även med hänsyn till hans sedvanliga “litterära produktion”, passera oemotsagt.
Tyvärr opublicerat, den gÃ¥ngen, för mina tankegÃ¥ngar var nog inte helt i linje med Aftonbladets officiella “Anrell-linje”.
NÃ¥väl, here’s to you – nästan fyra Ã¥r senare och nÃ¥got förkortat:
” Lasse, Lillplutten!
Du bör nog stanna  oftare hemma hos mamman, sÃ¥ fÃ¥r du garanterat dina kanelbullar med varm mjölk och sängen bäddad varje morgon. Och om du har varit riktigt, riktigt snäll – vilket än sÃ¥ länge nog aldrig hänt!? – skulle du en gÃ¥ng säkert fÃ¥ hänga med pÃ¥ en riktig hockey-match. Sedan kunde du och andra smÃ¥gossar leka hockey pÃ¥ gÃ¥rden, med endast vid solsken och ordentligt klädda. Och efter leken kunde ni sitta i en ring och tävla i förklaringar och ursäkter varför allt Ã¥terigen gick Ã¥t helvete!?
 Trots att alla ni småpojkar en lång tid i förväg hade vunnit era matcher och av er själva blivit firade som överlägset bästa i hela stora världen..! Du skulle nog ha goda chanser att för en gångs skull bli bäst i någonting, visserligen i en sandlåda, men ändock. En småstjärna är också en stjärna!
Tyvärr – Lasse liten – är det verkliga livet inte som det beskrivs i kvällstidningar och på allsköns morgonsoffor.Â
Härute regnar och Ã¥skar det pÃ¥ riktigt, med jämna mellanrum! Jag hoppas verkligen att även du med tiden kommer pÃ¥ det, utan att du för den skull behöver brista i grÃ¥t och börja  “längta hem”. Dock befarar jag att vi innan dess i en oöverskÃ¥dlig tid framöver hunnit bli tvÃ¥ngsmatade med dina för mig oförklarigt furiösa utfall, sÃ¥väl i skrift som i tal…
 - i fall vi inte tar bÃ¥ten österut, lÃ¥ngt bort frÃ¥n mammas gata där forfarande en riktig verklighet rÃ¥der…“
Elakt och simpelt av mig? Bedöm själv – who’s the monkey, anyway?
P.S. Märk väl hur denna ordets tillika sanningens mästare stavar Helsinki med tvÃ¥ “l” – för säkerhets skull genom hela artikeln sÃ¥ att även vi allra dummaste skulle kunna förstÃ¥ hans fantastiskt geniala ordlek. FörstÃ¥r ni?
 Sicken spjuver.
Av diverse, för mig fullt förståeliga skäl har flera läsare kommenterat detta inlägg direkt till mig via e-mail.
Ty Supermannen Lasse och hans vrede är ingenting att leka med!
Här följer ett litet axplock:“…hahaha Där fick han sÃ¥ han teg…?”,
“…Lars Anrell kan stoppa upp sin ordbehandlare i arslet!” samt:
” Nu tycker jag att du var taskig, pÃ¥ samma nivÃ¥ som dessa beserwissers. Skärp dig!“
Jag tackar ödmjukt för era guldvärda kommentarer och punkterar(?) detta meningsutbyte med att erkänna – jag skäms faktiskt en aning och lovar att framöver försöka ständigt höja nivÃ¥n här pÃ¥ bloggen, högt ovanför kvällstidnings- och sofftyckarnivÃ¥n.
Med er produktiva hjälp, givetvis!
Och inga mera onödiga personliga påhopp!?